livetmedviggo -ochalva

Japp, byggfirman hade "glömt" att meddela att vi skulle bli av med vattet hemma. I fem veckor. Och att byggdammet nog allt innehöll lite asbest. Och att det vore ju bra om man inte bodde i lägenheten under tiden rivningen av badrummet pågick. Lite enkla saker bara.

Pyttsan! Vi emergeny packade när vi hörde detta och flydde hals över huvud till farmor och farfar. Så de närmaste veckorna är vi Alingsåsbor. Viggo tycker det är toppen eftersom han älskar att vara där och nog är det allt lite bekvämt att få lite service emellanåt. Jo, klart vi hjälper till men man har ju inte något övergripande ansvar liksom... Men fem veckor, nja det står nog varken vi eller dem ut med. ;) Vatten till lägenheten har vi ju. Genom ett litet plaströr med påmonterad kran. Jag menar kallvatten funkar ju till det mesta. Och på toa kan man väl gå på gården. Och det där med att duscha det är allt lite överskattat. Väntar man tillräckligt länge har man gratis hårstyling. Och kläderna luktar ju inte så där fasligt mycket om man vädrar dem emellanåt. Och mat det kan man ju äta på papperstallrikar, vad ska de annars användas till? Nej, det gäller att se det positivt. Badrummet blir säkert jättefint även fast det ser ut som en utbombad bunker just nu.

Om bloggen blir lite lidande de närmasta veckorna beror det på att vi har byggkaos hemma. Idag kommer ett gäng goa gubbar (inte göteborgare men jag vet inte vad goa gubbar heter på öststatiska) och bilar upp golv och väggar i vårt, ganska sunkiga badrum. Nice, när det blir klart, blä just nu. Efter gårdagens täckning av lägenhet och med insikten att vi kanske måste kissa i en liten blå hink på balkongen fall läget blir akut så funderar vi allvarligt på att emigrera till farmor och farfar i några veckor. Knöligt att ta sig till stan när man jobbar men det liksom uppvägs av "lyxen" att ha badrum i närheten. Vi får väl se hur vi gör. Det är i såna här lägen det känns rikigt orättvist att inte min mamma och pappa bor i närheten. Då kunde vi liksom dela upp oss, några veckor med servning där och några veckor där. Aja, det blir bra när det är klart. Är jag ganska säker på iallafall. En ny toalett är ju aldrig fel. Och sju veckor går ju ganska fort. Hoppas jag.

I helgen åker jag och Martin på weekend till vårt grannlands huvudstad Copenhagen! Det är nice däremot! Vi ska sova på hotell, dricka öl i Nyhavn, strosa på Ströget, vinka till drottning Margerete på Amalienborg (om jag får bestämma), äta smörrebröd och öva oss i att förstå danska. Jag anser ju mig vara född med ett ypperligt språköra och anser att danska inte är någon match att klara. Martin däremot tycker det är svårt nog att beställa en "röd pölse". Trevlig ska det bli iallafall. Jag har redan räknat ut vad jag ska ha med mig och det inkluderar 4 par skor (säg inget till Martin!). Viggo kotten han ska vi placera på Brattön med farmor och farfar. Han kommer nog att få det helt fantastiskt. Men det kommer bli lite ensamt att vara från honom två hela nätter. En natt klarar mitt moderhjärta av ganska bra vid det här laget. Då hinner man ladda batterierna lite och tröttna på stillheten som inträder då han är borta. Men två? Hur ska jag klara av det? I ett annat land dessutom? Hr en känsla av att det kommer att slinka med en och annan present hem från Danmark...

Om ni ser ett turkost streck skymta förbi är det bara jag i mina nya löparskor. Bara så ni vet.

I helgen har vi varit hemma i Dalarna. Vi har haft det sååå mysigt och sååå roligt tillsammans. Lite ovant var det dock att det bara varit vi hemma. Resten av stora familjen Sjörs var hemma över påsken. Det var ju inte vi. Vi var på Brattön istället. Viggo har stortrivts även fast han inte riktigt gillade att sova inne hos mormor och morfar. Där gick gränsen lite tror jag han kände. För att dricka välling utan mamma det gick då rakt inte. Fast sen gick det ju hur bra som helst. Stackars morfar han gick upp med ett piggt barnbarn varje morgon vi var där. Men så lyxigt det var för föräldrarna! Tänk om man bara kunde släppa in det morgonpigga barnet till en lika morgonpigg morfar varje morgon? Vilken underbar ekvation, morgonpigg + morgonpigg = morgonpiggare än morgonpiggast!

Viggo utvecklade dock en stark myrfobi när vi var hemma. Vi spenderade en eftermiddag i solen på Sommarängen hos mormor Iris. De hade fått problem med rödmyror i gräsmattan. Viggo han lyckades bli biten av en myra på handen och det orsakade ett litet trauma hos det lilla barnet. Först visade han för alla att han minsann blivit BITEN på handen. Sen efter en stund kom han på att han kanske kunde bli biten igen. Så då dög det bara att bära den lilla killen. Dagen efter trodde vi att fobin kanske hade glömts bort. Men så var jag och Viggo ute och han såg ett litet kryp (ingen myra dock men ett kryp) och då kom han på att han faktiskt blivit biten av en sån så då dög det bara att bli buren igen. Usch, vilka hemskingar de är de där myrorna!

I söndags var det första maj och som bekant min födelsedag! Vi bjöd till litet kalas hemma med mormor och morfar (min), farmor (min) och Erik samt Dan och Kerstin. Innan kalaset hade han hjälp mormor (Viggos) att lägga upp småkakor på ett fat. Och kvick som bara en 1,5 åring kan vara så hade han lyckats sätta i sig en halv kaka i ett obevakat ögonblick. Sen hade vi en kille som var hög på socker då kalasgästerna kom. Han körde alla sina tricks och hade riktig show. Ni skulle sett honom!

I fredags fick vi även en glad nyhet! Viggo har fått en till liten kompis. Lilla Astrid. Maja och Fredrik blev nummer två i tjejgänget. Nu längtar jag bara tills man får snusa lite på den där lilla tjejen. <3

Idag har vi strålande sol i Götet. Synd då att jag jobbar till 20.00, men fick iallafall några härliga timmar på förmiddagen. Fördelen med att vara småbarnsförälder är ju att man går upp så hemskanskt tidigt och därmed får en jättelång dag. Kl. 05.45 bestämde Viggo att det var morgon idag. Först låg han och småknölade mellan oss ett bra tag. När jag tar mig orken att lyfta mitt ena ögonlock för att titta vad han gör får jag ett stort leende och ett högt "Eeiii". Ungefär som "Hej mamma! Äntligen är det någon som är vaken!". Behöver jag tillägga att det var hans pappa som fick gå upp med den morgonpigga killen? Förstår inte riktigt vart den där morgonpigga genen kommer ifrån. För hur kul är det att gå upp när det är mörkt ute? (Och nu pratar vi mörkt fast-det-är-sommartid-mörkt). Men å andra sidan så utnyttjar man ju dagen som det så hurtigt heter!

I lördags var vi till simhallen och badade. Viggo och pappa gick på "herrarnas" och mamman gick på "damernas". Jag valde rätt om man säger så. Martin hade hunnit sätta på sig en strumpa innan Viggo var borta, hämta Viggo, sätta på sig nästa strumpa, Viggo borta, hämta Viggo, sätta på sig en sko, Viggo borta, hämta Viggo osv. osv. Det hade varit lite lätt svettigt om man säger så. Jag lyxade för mig själv jag. Borsta håret i lugn och ro, titta sig i spegeln med båda ögonen osv. Nej, jag har inte blivit enögd men det andra ögat måste ofta hålla koll på busungen annars kan det hända intressanta saker. En sko i toaletten, lite fix med spisvreden, vattning av tv-bänken med vattenflaskan osv. Men badet var roligt. Hade köpt världens minsta badbyxor till världens minsta rumpa så han var sötare än socker vår lilla kille kan jag meddela. Bada var jättekul tyckte vi allihopa. Viggo älskar ju vatten så badhuset var himmelriket! Detta lördagsnöje kommer vi göra om många gånger!

Viggo har börjar visa prov på sin humor! Det är ofta nu på sistone han går omkring och småfnissar och säger olika roliga saker. Nej, han har ju inte börjat prata i ord än men "pratar" det gör han både högt och lågt. (Alla som pratat med honom i telefon kan intyga detta!) Är han på bra humör går han ofta omkring och småfnissar åt olika saker också. Men det absolut roligaste är när man leker tittut, helst om någon av oss står på balkongen och "försvinner" ner under fönstret. Annars är det hemskt roliga att testa olika saker som mamma säger nej till också. T.ex. att sakta föra en liten bit toapapper till munnen och låtsas ta ett litet bett, detta får mamman att utbrista i ett "Nej!" och det är ju så hysteriskt kul! När han gjort det några gånger brukar vi oftast ta ifrån honom saken i fråga och då säger han själv "Nänänä". Så han är inte dum den lilla killen. Han vet även vad man gör när man är klar med något eller när något är slut. Är man klar på toaletten och jag säger "nu är vi klara", då för han upp handflatorna mot taket och rycker lite på axlarna, "klar!". Är något slut och jag säger "Slut!", då gör han samma sak och lägger till "Slliii".

På lördag ska vi gå till simhallen hela familjen. Det ska bli jätteroligt tror jag vi tycker allihopa. Måste bara införskaffa några slags minibadbyxor till den minsta familjemedlemmen. På fredag vankas det "Baby och Barn" mässa tillsammans med Jessica och Elias och på söndag är det H.U.S visning igen. Har fortfarande inte riktigt vant mig att göra såna där saker. Känns liksom som man skämtar när man frågar mäklaren om taket är bytt, om huset är dränerat, hur hög driftskostnaden är osv. Skulle ju liksom inte bli förvånad om mäklaren tog mig på axeln och sa "men lilla gumman, dom där frågorna får bara vuxna ställa". Nästa vecka är det påsk, vi ska till Brattön och hänga. Det som står på schemat för mig och Martin är: sova, bli serverade frukost, förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika, middag och kvällskaffe. Slappa i soffan, slappa i solstolarna ute, slappa i uterummet, slappa i sängen. Det som står på schemat för Viggo är: hälsa på alla fiskargubbar där ute, gräva i den nya sandlådan, gå promenader med farmor och farfar, gunga, gunga, gunga i den nya gungan, leka i uterummet, kasta sten i havet och sedan totalkrascha när det är dags för läggning. Lite olika där...

...den är ca. 80 cm lång och väger ca. 11 kg. Japp, som ni förstår är det Viggo. Igår eftermiddag och i natt helst har velat ligga innanför sin mammas skinn. Han är lite snuvig den lilla killen och då är det bara att bära som gäller. Inatt har jag och Viggo delat på 35 cm av sängen och legat på samma huvudkudde. Då jag började jobba kl. 06 imorse tyckte jag allt att hans pappa kunde ta hand om honom på natten. Men nej, så fort jag vände ryggen till småhasade den lilla kille över till min sida, drog mig i håret så jag skulle vända mig och så skulle vi ligga NÄRA. Men förstår att han inte vill ligga nära sin pappa. Pappan han gör som alla andra pappor (eller iallafall som min pappa gjorde) han vänder sig om med ryggen åt och snor allt täcke. Så där låg man sen och småfrös och tittade upp på en gigantisk rygg med en liten täckesflik högt upp. Viggos pappa gör likadant, därför ligger han nära sin mamma istället. Då får man både täcke och kudde.

Viggo har två nya ord i sitt ordförråd. Eller egentligen ett men om man anstränger sig lite (och det gör man verkligen som förälder) så är det två. Napp och kex. Napp är lika med "App", solklart! Kex är lika med "Etsss", lite otydligare men nog förstår man allt! Anledningen till att han kan just kex-ordet är för att jag har börjat smygöva uttalet av "kex" med honom. I Götet heter ju inte kex med K utan det heter "Schex" med sch. Och så kan man ju inte säga! Därför smygövar vi kex uttalet, jag och Viggo. Fiffigt va?

Viggo skulle kunna platsa i en reklamfilm för orättvist behandlade barn. För å vilka tårar han kan fälla. Krokodiltårar det vill säga. I dag har han protestgråtit hela vägen mellan Göteborg och Alingsås. 40 minuter enkel väg. Martin och Viggo lämnade mig på jobbet strax före tolv (nej, jag var inte superförsenad, vi har börjat jobba lite skift). När jag hoppar ur bilen börjar Viggo sitt vanliga "ehhhhh" som sedan alltid eskaleras till "EHHHHHH". Jag hoppar ur bilen och ger samtidigt instruktioner till Martin att snarart möjligt sätta på "Fruktsallad" skivan. Tjena att det hjälpte när han fick lov att sitta SJÄLV bak i bilen samtidigt som hans mamma gick till jobbet. Protestgråten börjar. Tjugo minuter senare ringer Martin från bilen och då protestgrät han fortfarande. Plutten! Han har nog världens starkaste vilja. Fast det kan ju vara bra med. När han t.ex. sitter i fredsförhandlingar med Israel på ett flashigt kontor i New York och har jättemycket betalt då kommer alla göra som han vill eftersom de inte vill höra hans "EHHHH". Ok, där svävade hans mamma iväg lite grann men tänk om! Då är det ju jättebra att ha så där stark vilja!

Hus.Hus.Hus. Måste känna lite på ordet. Hus. Husägare. Husägarinna. "Vi bor i hus". Våra husdrömmar har börjat bli lite verkliga, i helgen åkte vi och tittade på ett radhus. Inget vi egenligen var intresserade av men nånstans måste man ju börja. Och tänk, det var ingen som tittade på oss och undrade vad vi gjorde där! För vi känner oss lite löjliga när vi ska göra såna där saker. Känns ungefär som om mäklaren när som helst ska hoppa fram bakom ett hörn i sin välstrukna kostym och säga "haha, VAD gör ni här, NI kan ju INTE kolla på hus, ni är ju ALLDELES för SMÅ!". Puh, det är tur att ingen kommit på oss än. Efter visningen fick vi lov att "av-vuxen-fiera" oss. Vi köpte lördagsgodis. Och lyssnade på ungdomlig musik i bilen. Nästa helg väntar ytterligare ett hus att tittas på. Radhus igen. Hoppas att mäklaren inte avslöjar oss.

I natt har Viggo sovit hos farmor och farfar igen eftersom det är jobbonsdag idag. Rasande skönt att få sova en hel natt även fast mammans kropp inte förstår vad som händer när man får sova ostört och reagerar med att var superseg på dagen. Aja, det finns större problem. Igår efter jobbet blev jag hämtad av Martin och sen åkte vi och lyxhandlade på Ica. (Lyxhandla=totalt onödiga inköp av extradyra lyxlivsmedel som aldrig skulle hamna i korgen en vanlig handling). Fast måste erkänna att vi blir helt ur gängorna när Viggo inte är med. Att slarva med maten är det första vi gör. Hittills har vi aldrig ätit lagad mat en tisdagskväll när Viggo varit borta. Vi har ätit mackor, varma mackor, toast, färdiggrillad kyckling, thai och sushi de tisdagar han varit borta. Aja, det är tur att han inte sover borta oftare. Så vad gjorde Viggos mamma och pappa mer då när han var hos farmor och farfar? Vi vek tvätt, sopade upp sand i hallen, tog ut små duplobitar ur skorna i hallen, vattnade blommorna och rensade lite i garderoberna. Och när vi gjort allt det där tråkiga gick vi runt som små yra höns i lägenheten och undrade vad i all sin dar vi gjorde innan Viggo kom. Slappade vi bara i soffan varje kväll? Eller hade vi nån superrolig fritidsaktivitet som vi glömt bort? Vi kanske utövade nån extraordinär sport? Var vi mästare på brödbakning/matlagning/tårtbyggen? Nej, inget sånt. Som tur var ringde Linn över oss så vi fick komma dit och äta lite glass, titta på fotboll och prata om vuxna grejer. Räddade!

05.44. 05.44 lördag morgon bestämde sig unge herr Sjörs att det var hög tid att gå upp. Utan ett ord till vare sig sin mamma eller pappa hasade han sig ur sängen och sprang ut till sin leksakskorg i vardagsrummet. Men det är tur att hans mamma har utvecklat något slags super-hörsel-känsel-sinne för jag vaknade när satte sig upp. Inte allt för pigg på att gå upp denna okristligt tidiga timma. För så klart var det "min" morgon denna morgon. En pigg Viggo och en trööött mamma satt sen och tittade på Teletubbies kl. 06.05. För mamma fick också lov att titta på programmet, när jag nickade till några gånger fick jag en uppfordrande liten hand på kinden som sa "Mamma! Titta nu då!". Lite senare på lördag förmiddag skulle vi ha lite födelsedagskalas för Martins släkt. I tisdags när vi bestämde tid tänkte vi "Ja, men 11 det blir bra, då hinner vi fixa lite på förmiddagen". Ja, fast vi råkade sova till 10... (Jag och Viggo tog en förmiddagsnap och pappan han hade inte ens vaknat). Mellan 10.06 och 10.27 dammsög vi lägenheten och torkade av alla små kladdiga ytor. Mellan 10.28 och 10.42 duschade vi och försökte klä på oss. 10.45 stod kalasgästerna utan för dörren! Det var inte med i vår planering om man säger så! Martin öppnade dörren i strumpor och kalsonger, jag krängde på mig en klänning i farten och Viggo, som precis hällt ut hela duplobacken i hallen, hade fortfarande pyjamas på sig. Det där kaffet och snyggt upplagda kakorna fick kalasgästerna vänta på ett slag om man säger så... Borde finnas någon slags lag på att man INTE får komma en kvart för tidigt till en barnfamilj. :)

Lördag kväll åt vi middag hemma med moster Linn. Morbror Daniel han la ut en snygg bild på fejan där han skålade med sina facebook kompisar. Han skulle vidare ut i Stockholmnatten samtidigt som jag gick och la mig. 21.56 en lördagskväll. Åh, så glamorös jag kände mig. Och ganska avundsjuk, jag ville också gå ut! Så avundsjuk att jag fick gå upp från min sköna säng och smygprova mina nya kilklackar. 11 cm konjaksbrun dröm. Fast jag kunde kanske matchat det med nåt bättre än ett Miss Piggy nattlinne. Nästa gång kanske..?