E.U.B
Nu har det gått snart tre dagar sedan jag såg min lilla prins. Han har sommarlov på Brattön tillsammans med farmor och farfar medan hans ansvarstagnade föräldrar jobbar. Men i dag ska vi (de ansvarstagande föräldrarna) åka ut och hälsa på. Hjärtat värker efter de där små knubbiga barnhänderna och de där blöta små pussarna. Även fast vi vet att han inte kan ha det så mycket bättre kan jag inte låta bli att undra hur han har det. Förstår farmor och farfar när han vill ha vatten och förstår de att elefantfilten promt måste ligga på huvudet som en liten mössa när han ska sova? Och orkar verkligen farmor och farfar med att ta hand om honom en helt jobbvecka? Tänk om de ligger helt utslagna på kvällarna och bara väntar på att vi ska komma och hämta honom? Förmodligen är det inte alls så på långa vägar men man undrar ju samtidigt om de verkligen orkar med ett sånt där högt tempo en hel vecka? Det är i såna här situationer (dvs. när Viggo ska bli barnvaktad) som jag lätt tenderar att glömma att farmor och farfar och mormor och morfar faktiskt har uppfostrat egna barn. Mormor och morfar har t.o.m uppfostrat fyra stycken. Och det gick ju faktiskt ganska bra. Men ändå, vi kanske borde åka dit och hjälpa till lite?
Så vad har då de ansvarstagande föräldrarna gjort när barnet varit borta? I söndagskväll satt vi mest och undrade vad i all sin dar vi gjorde innan vi hade barn. Satt vi bara i vårt välstädade hem och tittade på tv hela kvällarna? (För jo, städat hade vi gjort av bara farten då vi kommit hem efter att ha lämnat lilleman). Måndagen gick åt till att jobba, ta tupplurar på soffan och gå på biodate. Gårdagen spenderades i datorernas tecken. Martin har äntligen köpt sig en ny laptop (ni vet ju vad som hände med den andra). Mot alla sina principer köpte han en Mac. Och jag håller på med ett litet bildprojekt. Så vi satt där som två geeks med varsin laptop i knät hela kvällen. Jo visst ja, vi tog lite paus. Och spelade playstation. NHL. Jag vann. Fem gånger!
Annars har vi återfallit i nåt slags student/tonårsliv nu när vi är utan barn. Diska? Nej, vi samlar disken på hög i diskhon istället. Vika tvätt? Nej, vi lägger den i en hög så får man plocka därifrån istället. Fluffa kuddar? Nej, det är överkurs, kuddarna ligger ju redan precis som jag vill ha dem. Uppryckning tills barnet kommer hem krävs!
