livetmedviggo -ochalva

Viggo skulle kunna platsa i en reklamfilm för orättvist behandlade barn. För å vilka tårar han kan fälla. Krokodiltårar det vill säga. I dag har han protestgråtit hela vägen mellan Göteborg och Alingsås. 40 minuter enkel väg. Martin och Viggo lämnade mig på jobbet strax före tolv (nej, jag var inte superförsenad, vi har börjat jobba lite skift). När jag hoppar ur bilen börjar Viggo sitt vanliga "ehhhhh" som sedan alltid eskaleras till "EHHHHHH". Jag hoppar ur bilen och ger samtidigt instruktioner till Martin att snarart möjligt sätta på "Fruktsallad" skivan. Tjena att det hjälpte när han fick lov att sitta SJÄLV bak i bilen samtidigt som hans mamma gick till jobbet. Protestgråten börjar. Tjugo minuter senare ringer Martin från bilen och då protestgrät han fortfarande. Plutten! Han har nog världens starkaste vilja. Fast det kan ju vara bra med. När han t.ex. sitter i fredsförhandlingar med Israel på ett flashigt kontor i New York och har jättemycket betalt då kommer alla göra som han vill eftersom de inte vill höra hans "EHHHH". Ok, där svävade hans mamma iväg lite grann men tänk om! Då är det ju jättebra att ha så där stark vilja!

Hus.Hus.Hus. Måste känna lite på ordet. Hus. Husägare. Husägarinna. "Vi bor i hus". Våra husdrömmar har börjat bli lite verkliga, i helgen åkte vi och tittade på ett radhus. Inget vi egenligen var intresserade av men nånstans måste man ju börja. Och tänk, det var ingen som tittade på oss och undrade vad vi gjorde där! För vi känner oss lite löjliga när vi ska göra såna där saker. Känns ungefär som om mäklaren när som helst ska hoppa fram bakom ett hörn i sin välstrukna kostym och säga "haha, VAD gör ni här, NI kan ju INTE kolla på hus, ni är ju ALLDELES för SMÅ!". Puh, det är tur att ingen kommit på oss än. Efter visningen fick vi lov att "av-vuxen-fiera" oss. Vi köpte lördagsgodis. Och lyssnade på ungdomlig musik i bilen. Nästa helg väntar ytterligare ett hus att tittas på. Radhus igen. Hoppas att mäklaren inte avslöjar oss.