Huu så dåligt!

Huu så dåligt av mig att ha sån här bloggtorka. Jag antar att det har att göra med den "nya" vardagen som består av jobb, dagis, dagishämtning, matlagning, lek och allt där emellan. Det går i ett känns det som. Men jag ser dock en ljusning. Jag har blivit (snart iaf) med iPhone och då kan jag blogga från mobilen = sparar tid = fler inlägg = nöjdare läsare! Så inom kort kommer denna blogg få en uppsving (hoppas jag)!

Helgen som gick spenderades på landet i Falköping hemma hos familjen Nilsson-Berg. Lördagen bestod av att titta på kor, spela på trav (den manliga delen), snacka, snacka, snacka (den kvinnliga delen) och hoppa sig svettiga på vår medhavda luftmadrass (barnens del). Det där med att titta på kor har att göra med att Moas mormor och morfar är innehavare av en stor gård (Tomarps går) och 400 kossor. Mycket intressant tyckte Viggo iallafall. Så ni kan ju gissa vad vi pratar om hemma nu (förutom bilar, bussar, motorcyklar, helikoptrar, flygplan osv)?

Imorgon är det "Nallens dag" på dagis. Viggos nalle "Lollo och Bernie", jo den heter så, ska få följa med på dagisvisit. Återkommer med rapport. Nu, morgonkaffe och lite mer jobb.


Gåågin!

Imorse vaknade jag 06.12 av en liten hand som puttar på min kind och säger "Mamma, gåågin!". I mitt omtöcknade, nyvakna tillstånd förstår jag inte riktigt vad han menar och säger "Ja, ja, sov lite till nu!". Viggo provar med sin pappa i stället men eftersom han är som alla andra pappor (iallafall så som min pappa var) så låg han med ryggen åt och snarkade som ett murmeldjur. Med andra ord inte så lätt att gå kontakt med. Så Viggo försöker med mig igen, "Mammaaaa, gååågin!". Till slut förstår det lilla barnet att hans föräldrar nog inte kommer att gå upp i första taget så han går upp själv. Dock är det mörkt i lägenheten så han ser inte så mycket så han återvändet till sovrummet och säger i ren desperation "MAMMA, gååågin!!". När inte det heller fungerar lägger han på sin fejkgråt röst och försöker en gång till att få mig att förstå vad han menar. Då klickar det till i mammans hjärna. Han vill gå upp och titta på "Fågelvägen 3" (ett barnprogram med fåglar som dansar och sjunger på barnkanalen). Han säger alltså "Mamma, fågeln!". När jag äntligen förstår blir han överlycklig och sen ska vi sitta i soffan och mysa och titta på tv bara vi två.


Fågelvägen 3


RSS 2.0