livetmedviggo -ochalva

Japp, byggfirman hade "glömt" att meddela att vi skulle bli av med vattet hemma. I fem veckor. Och att byggdammet nog allt innehöll lite asbest. Och att det vore ju bra om man inte bodde i lägenheten under tiden rivningen av badrummet pågick. Lite enkla saker bara.

Pyttsan! Vi emergeny packade när vi hörde detta och flydde hals över huvud till farmor och farfar. Så de närmaste veckorna är vi Alingsåsbor. Viggo tycker det är toppen eftersom han älskar att vara där och nog är det allt lite bekvämt att få lite service emellanåt. Jo, klart vi hjälper till men man har ju inte något övergripande ansvar liksom... Men fem veckor, nja det står nog varken vi eller dem ut med. ;) Vatten till lägenheten har vi ju. Genom ett litet plaströr med påmonterad kran. Jag menar kallvatten funkar ju till det mesta. Och på toa kan man väl gå på gården. Och det där med att duscha det är allt lite överskattat. Väntar man tillräckligt länge har man gratis hårstyling. Och kläderna luktar ju inte så där fasligt mycket om man vädrar dem emellanåt. Och mat det kan man ju äta på papperstallrikar, vad ska de annars användas till? Nej, det gäller att se det positivt. Badrummet blir säkert jättefint även fast det ser ut som en utbombad bunker just nu.

Om bloggen blir lite lidande de närmasta veckorna beror det på att vi har byggkaos hemma. Idag kommer ett gäng goa gubbar (inte göteborgare men jag vet inte vad goa gubbar heter på öststatiska) och bilar upp golv och väggar i vårt, ganska sunkiga badrum. Nice, när det blir klart, blä just nu. Efter gårdagens täckning av lägenhet och med insikten att vi kanske måste kissa i en liten blå hink på balkongen fall läget blir akut så funderar vi allvarligt på att emigrera till farmor och farfar i några veckor. Knöligt att ta sig till stan när man jobbar men det liksom uppvägs av "lyxen" att ha badrum i närheten. Vi får väl se hur vi gör. Det är i såna här lägen det känns rikigt orättvist att inte min mamma och pappa bor i närheten. Då kunde vi liksom dela upp oss, några veckor med servning där och några veckor där. Aja, det blir bra när det är klart. Är jag ganska säker på iallafall. En ny toalett är ju aldrig fel. Och sju veckor går ju ganska fort. Hoppas jag.

I helgen åker jag och Martin på weekend till vårt grannlands huvudstad Copenhagen! Det är nice däremot! Vi ska sova på hotell, dricka öl i Nyhavn, strosa på Ströget, vinka till drottning Margerete på Amalienborg (om jag får bestämma), äta smörrebröd och öva oss i att förstå danska. Jag anser ju mig vara född med ett ypperligt språköra och anser att danska inte är någon match att klara. Martin däremot tycker det är svårt nog att beställa en "röd pölse". Trevlig ska det bli iallafall. Jag har redan räknat ut vad jag ska ha med mig och det inkluderar 4 par skor (säg inget till Martin!). Viggo kotten han ska vi placera på Brattön med farmor och farfar. Han kommer nog att få det helt fantastiskt. Men det kommer bli lite ensamt att vara från honom två hela nätter. En natt klarar mitt moderhjärta av ganska bra vid det här laget. Då hinner man ladda batterierna lite och tröttna på stillheten som inträder då han är borta. Men två? Hur ska jag klara av det? I ett annat land dessutom? Hr en känsla av att det kommer att slinka med en och annan present hem från Danmark...

Om ni ser ett turkost streck skymta förbi är det bara jag i mina nya löparskor. Bara så ni vet.

I helgen har vi varit hemma i Dalarna. Vi har haft det sååå mysigt och sååå roligt tillsammans. Lite ovant var det dock att det bara varit vi hemma. Resten av stora familjen Sjörs var hemma över påsken. Det var ju inte vi. Vi var på Brattön istället. Viggo har stortrivts även fast han inte riktigt gillade att sova inne hos mormor och morfar. Där gick gränsen lite tror jag han kände. För att dricka välling utan mamma det gick då rakt inte. Fast sen gick det ju hur bra som helst. Stackars morfar han gick upp med ett piggt barnbarn varje morgon vi var där. Men så lyxigt det var för föräldrarna! Tänk om man bara kunde släppa in det morgonpigga barnet till en lika morgonpigg morfar varje morgon? Vilken underbar ekvation, morgonpigg + morgonpigg = morgonpiggare än morgonpiggast!

Viggo utvecklade dock en stark myrfobi när vi var hemma. Vi spenderade en eftermiddag i solen på Sommarängen hos mormor Iris. De hade fått problem med rödmyror i gräsmattan. Viggo han lyckades bli biten av en myra på handen och det orsakade ett litet trauma hos det lilla barnet. Först visade han för alla att han minsann blivit BITEN på handen. Sen efter en stund kom han på att han kanske kunde bli biten igen. Så då dög det bara att bära den lilla killen. Dagen efter trodde vi att fobin kanske hade glömts bort. Men så var jag och Viggo ute och han såg ett litet kryp (ingen myra dock men ett kryp) och då kom han på att han faktiskt blivit biten av en sån så då dög det bara att bli buren igen. Usch, vilka hemskingar de är de där myrorna!

I söndags var det första maj och som bekant min födelsedag! Vi bjöd till litet kalas hemma med mormor och morfar (min), farmor (min) och Erik samt Dan och Kerstin. Innan kalaset hade han hjälp mormor (Viggos) att lägga upp småkakor på ett fat. Och kvick som bara en 1,5 åring kan vara så hade han lyckats sätta i sig en halv kaka i ett obevakat ögonblick. Sen hade vi en kille som var hög på socker då kalasgästerna kom. Han körde alla sina tricks och hade riktig show. Ni skulle sett honom!

I fredags fick vi även en glad nyhet! Viggo har fått en till liten kompis. Lilla Astrid. Maja och Fredrik blev nummer två i tjejgänget. Nu längtar jag bara tills man får snusa lite på den där lilla tjejen. <3